Ombesörja mörkret och slipa fram ljus.
Begränsa den överväldigande helheten genom teckning.
Tjock, geggig svärta. På vit, len, hård yta.

Utöver mina teckningsobjekt och pappersinstallationer i större skala, arbetar jag med mindre verk som accentuerar och skapar spänning. Jag använder blyerts och vattenlöslig grafit på laminatskivor. Den vita laminatytan går att sudda och slipa fram på ett sätt som skiljer sig från papper. Teckningsobjekten fixeras sedan med flera lager fixativ.
Det finns en aspekt av motsägelse i materialet; uttrycket kan tolkas som primitivt men samtidigt ha en industriell utstrålning. Jag söker en direkthet i gestaltandet; att teckningsbilden näst intill övergår i ”fysisk materia”, som ett helt eget väsen. En motsatsernas syntes mellan den skitiga svärtan och den lena vita ytan. Associationer under processen kan vara människokroppens komplexitet och ”falska symmetri” men också arkitektur, symboler och tecken från okända dimensioner eller fiktiva religioner.

”Maria Q Brisings nonfigurativa grafitmålningar är laddade både med natur och arkitektur, samtidigt är det som om Barnett Newmans renskrapade vertikal slår rot eller slår ut i oväntad blom: postindustriellt, apokalyptiskt, fast också det känns som otillfredsställande närmeord.”
/Mikael Olofsson 2016